Året var 1972 och Waylon Jennings befann sig vid ett vägskäl. Efter åratal av osunt leverne hade kroppen börjat protestera, kreativiteten hade ebbat ut och skägget hade vuxit bortom kontroll. Karriären hade kunnat vara över där och då om det inte hade varit för att Willie Nelson visade vägen. Willie hade lämnat Nashville för Austin och förhandlat till sig ett unikt skivkontrakt som gav honom total frihet att göra vad han ville med vem han ville. Ett sådant kontrakt ville Waylon också ha. Och det fick han också, men bara för att alla i Nashville trodde att han var tokig och skulle vara bortglömd inom ett år. Men var det någonting som karaktäriserade Waylon så var det envisheten och tjurskalligheten. Inom ett par år hade han motbevisat alla belackare med ett antal storsäljande och stilbildande skivor. Med Dreaming My Dreams 1975 prickade han in sin första etta.Dreaming My Dreams är den bästa av Waylons klassiska skivor från 70-talet och innehåller också hans kanske mest kända låt, den ikoniska Are You Sure Hank Done it This Way, en av de låtar som kommit att definiera outlaw-countryn. Tempot och humöret hålls uppe i High Time (You Quit Your Lowdown Ways) och Waymore's Blues men annars är det en ganska lugn skiva, full av sentimentala själfulla ballader. Ingen kunde sjunga en luggsliten kärlekssång som Waylon och Let's Turn Back the Years, She's Looking Good och den underbara Dreaming My Dreams with You tillhör hans allra bästa inspelningar. Skivan avslutas med en underhållande hylling till swing-musiken, Bob Wills is Still the King.
Det brukar ofta sägas att Waylon var country för folk som vanligtvis inte gillar country. Han var en av genrens mest karismatiska och genuina sångare och personligheter med en utstrålning och ett okomplicerat uttryck som nådde långt utanför countrymusikens värld. Har man av någon anledning missat det så är Dreaming My Dreams skivan att plocka fram.
