Emmylou Harris upptäcktes inte av Gram Parsons, det är en myt, men det var som medlem av hans turnéband Fallen Angels hon fostrades och det var det arvet som hon fick ta hand om efter Grams död 1973 och Fallen Angels blev The Hot Band. Om Pieces of the Sky, första skivan helt på egen hand, är lite väl sparsam så är uppföljaren Elite Hotel full av självförtroende och energi.
Inleder gör Rodney Crowells Amarillo, om flickan som lyckas lotsa sin fästman förbi världens alla frestelser och fägringar men som förlorar honom till en jukebox och ett flipperspel. Lika charmant svänger det om Feelin' Single Seein' Double, Ooh Las Vegas och Jambalaya där Elvis favoritpianist Glen Hardin får spela så att fingrarna blöder. Annars är det balladerna som skiner starkast. Together Again och Sweet Dreams klättrade båda till första platsen på topplistorna och Emmylou sjunger så att man tappar andan fullständigt. Inspelningen av Together Again kan mycket väl vara bland det bästa som spelats in i en skivstudio. Att influenserna inte bara kommer från traditionell country visar sedan den fina tolkningen av Beatles Here There and Everywhere. Det är säkert både skottpengar och straffskala på det men jag föredrar den här versionen framför Beatles.
Förutom redan nämnda toppenmusiker så gästar Bernie Leadon från Eagles och Bill Payne från Little Feat liksom Mickey Raphael från Willie Nelsons band.
Sweetheart of the Rodeo och Desperado i all ära, jag håller Elite Hotel ett par snäpp högre, kanske t.o.m jämbördig med The Gilded Palace of Sin. En av 70-talets allra bästa countryrockskivor hur som helst.
