Om
Bare Trees har det snyggaste omslaget i Fleetwood Macs skivkatalog så har English Rose det gräsligaste. Man kan ju bara älska en skiva med en så förtjusande bild på framsidan. Som tur är finns det mycket att älska även bland innehållet. Fast egentligen är det en samlingsskiva, ämnad att sälja in Fleetwood Mac på amerikanska marknaden, fylld med några singlar, en handfull låtar från skivan
Mr Wonderful samt ett par tidigare outgivna låtar. I stort sett allting är strålande, från den råa engelska bluesen i
Stop Messin’ Round och
Evening Blues till klassikerna
Black Magic Woman och
Albatross. Gitarristen och geniet Peter Green är så klart på topp och den underskattade Jeremy Spencer (innan han gick ut för att köpa tidningen och aldrig kom tillbaka) spelar slidegitarr så brutal att Elmore James hade varit avundsjuk. Bäst gillar jag kanske ändå den då nyrekryterade gitarristen Danny Kirwans tre bidrag,
Something Inside of Me,
One Sunny Day och
Without You. Det sägs att Kirwan alltid grät när han spelade. Huruvida detta är sanning eller myt lämnar vi därhän, men nog låter det så stundtals. English Rose är hur som helst nog den perfekta skivan med den tidiga upplagan av Fleetwood Mac, om man bara ska ha en enda. Ett klanderfritt urval av låtar i en väldigt tillfredsställande blandning som flyter på bra från början till slut. En toppensamling alltså. Omslaget är en bonus.
