När The Who i april 1968 för första gången äntrade det nya Fillmore East i New York så var det med tanken att spela in en liveskiva. Någon sådan blev det inte, men som tur var spelade någon annan också in konserterna. Dessa inspelningar har sedan bootleggats till förbannelse under tusentals olika titlar och man förstår varför. The Who var på topp.Låtmaterialet utgörs av ungefär samma anhopning av låtar som på Live at Leeds två år senare. Dvs Summertime Blues, I Can't Explain, Substitute, Shakin' All Over och My Generation ("The long and groovy version"). Man spelar också lite andra roliga saker som My Way, Relax och en magnifik Little Billy. Pete Townshend pratar ganska mycket mellan låtarna, uppenbart upprymd över att befinna sig i New York, och spelar gitarr som om det vore den sista gången han får göra det överhuvudtaget. Lägg till det den oberäkneliga Keith Moon på trummor och alla förstår att det dånar och bullrar ganska rejält och att få instrument kom tillbaka hem till England igen oskadda.
Någon borde ge ut The Who på Fillmore East officiellt, men det kommer nog aldrig att hända. Det är ett fullgott komplement till Live at Leeds, även om ljudet av naturliga skäl inte kan mäta sig, men finns förmodligen redan hemma hos alla genuina Who-fans.
