Elvis Presley: Separate Ways (1973)

Ibland fastnar man för de mest märkliga saker. Separate Ways är sannerligen inte någon av Elvis bästa skivor, tvärtom är det en styggelse i mångas ögon. Ändå kommer jag på mig själv med att lyssna på skivan regelbundet. Det är någonting med den fullkomliga såsigheten som tilltalar mig.
     Egentligen är Separate Ways bara en samling, och ett typexempel på hur Elvis behandlades på 70-talet. Två nya singelspår, Separate Ways och baksidan Always on My Mind, billigt förpackade tillsammans med lite äldre ännu inte helt sönderspelade låtar från gamla skivor och filmer. Men jag tycker ändå inte att det är speciellt dåligt. Det är en ganska skön samling mjuka låtar nästan helt utan tuggmotstånd. Always on My Mind är ju en av Elvis bästa inspelningar någonsin (om man frågar mig och det gör man ju) och Separate Ways är nästan lika oumbärlig. Sedan är det alltså skåpmat. I Met Her Today med sin löjliga klagokör, Forget Me Never och den fina In My Way är alla tre plockade från skivan Elvis For Everyone som är en annan likadan samling. De äldsta låtarna, Old Shep och Is it So Strange är från 1956 respektive 1957 och känns sådär men I Slipped, I Stumbled, I Fell, från filmen Wild in the Country 1961, påminner iallafall lite om vem som är kungen av rock'n'roll. Som sagt ett riktigt hopkok, men ingen kan ta ifrån Elvis hans sångröst.
     Elvis-fanatiker har självklart Separate Ways i samlingen oavsett innehåll. Andra som är nyfikna på hur det kommer sig att Elvis så många år efter sin död fortfarande fängslar och fascinerar bör förstås köpa en helt annan skiva.